You may have to Search all our reviewed books and magazines, click the sign up button below to create a free account.
Documentary literature became an international phenomenon on the cultural and political scene in the 1960s and 1970s. From the American New Journalism in works by such writers as Norman Mailer and Tom Wolfe to the German Industriereportagen by Günther Wallraff and others, documentarism presented a variety of controversial interplays between facts and fiction labeled as 'faction, ' 'fables of fact' or the like. Scandinavian literature made important and unique contributions to this international movement, and Documentarism in Scandinavian Literature is the first comprehensive volume ever published on the historical significance and future implications of these Nordic dimensions of documentar...
In an attempt to discover the one-idea with respect to which Goethe claimed he had worked while writing Die Wahlverwandtschaften, taking my cue from Goethe himself, I have united the investigational techniques of hermeneutics and complexity or chaos theory and brought them to bear on the structure of several of the mirroring events in the text. The overwhelming conclusion of this author is that, like those investigating chaos in nature, literary theorists must turn to comprehensive approaches if they wish to treat seriously the structure of texts as works which flow from nature: the nature of the human mind.
None
Includes Proceedings of the Society.
”Lättläst och intressant. Viktig för var och en som vill ha en bakgrund till vår tids till synes obegripliga våld.” Hallandsposten Romartidens judiska seloter, Röda brigaderna i Italien, Baader-Meinhof-ligan i Tyskland, USA:s extrema patrioter – många är de grupper som tagit till vapen i sin kamp mot samhället. I Terrorismens historia gör journalisten Björn Kumm nedslag i terrorns blodiga historia. I belysande och lärorika exempel möter vi grupper från en rad länder och tidsepoker. Men författaren skildrar inte bara organisationerna som skapat oro i sin omvärld, utan sätter dessutom in dem i sitt sociala och politiska sammanhang. Detta gör Terrorismens historia till ett utmärkt referensverk för alla som vill få en bakgrund till dagens spektakulära våldsdåd. I ett avslutande kapitel, som har uppdaterats till denna pocketupplaga, diskuterar Björn Kumm utvecklingen efter 11 september 2001. Björn Kumm är sedan många år verksam som fri skribent, känd bl.a. från radions P1.
En sak som skiljer människor från djur, inklusive de andra stora primaterna, är förmågan att tala. Men hur och varför uppstod språken? Och när var de fullt utvecklade, i nivå med dagens språk? Nya upptäckter inom arkeologin och genetiken innebär att vi hela tiden tvingas flytta tidpunkten för mänsklig tillblivelse längre bak i historien. Alldeles nya DNA-analyser tyder på att språk på dagens nivå existerade mycket tidigare än vi trott, förmodligen redan för 300 000 år sedan, och därmed långt innan vår art vandrade ut ur Afrika och spred sig över världen. Tore Jansons perspektiv är det evolutionära, och det är förmågan att kommunicera som intresserar honom. Vilka fördelar har språken gett människan? Vilka behov har de uppfyllt? I Språken före historien vågar han sig också på att lansera ett eget förslag på hur språken, med inlärda ljud som bildar ord som bildar meningar, har utvecklats ur enkla medfödda ljudsignaler.
I slutningen af 1970’erne var dansk litteratur midt i en brydningstid. Idealet om den ophøjede forfatter var blevet aflivet i tiden omkring ungdomsoprøret, og forfatteren havde fået en mere praktisk og jordnær rolle. I en periode mente mange, at litteraturen skulle tjene et konkret formål og bruges som opdragelsesmiddel, men også denne tankegang begyndte man så småt at gøre op med i slutningen af 1970’erne. John Chr. Jørgensens essays fra 1977-1982 giver et spændende indblik i dansk litteratur i disse spændende år og den måde, man så på den. Bogen går kronologisk til værks og viser os, hvilken vej udviklingen gik skridt for skridt i denne interessante tid. John Chr. Jørgensen (f.1944) er en dansk litteraturforsker og har været tilknyttet Københavns Universitet siden 1969. Han har desuden været litteraturkritiker ved både Politiken og Ekstra Bladet. John Chr. Jørgensen var desuden én af hovedkræfterne bag Dansk forfatterleksikon, 1-2 fra 2001.