You may have to Search all our reviewed books and magazines, click the sign up button below to create a free account.
This book will bring a state of the art overview of the research done in sustainable logistics. It will be structured along the four A's of sustainable logistics: awareness, avoidance, acting and shifting goods, and anticipation of new technologies.
Food has a fundamental position in society, ensuring health, happiness and political stability. Consequently, the management of food chains and networks is one of the most important aspects of the modern food industry. Yet food is difficult to handle along long supply chains, with a limited window for storage and handling time, and the risk of spoiling if incorrectly handled or processed. These issues can lead to logistical problems that can severely affect product quality and freshness. Intelligent Agrifood Chains and Networks offers a timely discussion of the current state of food logistics, and indicates the major ICT problems that can occur during production, warehousing, transportation ...
Denna bok utgör en del av min planerade bokutgivning om mina skogsfinska anor. Här beskrivs nybyggare i Hedmark fylke och deras ättlingar, såsom Räisäinen, Raatikainen, Vappuinen, Mullikka, Purainen, Liitiäinen och Tossavainen.
Jag publicerar i denna bok de flesta av mina skogsfinneanor som bodde i Bergslagen eller flyttade därifrån till Nordvärmland. Vi får följa Lång-Kristoffer, Per Hakkran, Karjalainen, Hecke Hindrik Häkkinen och Kurck Hindrik och deras ättlingar i 3-4 generationer eller mer.
I denna bok redogör jag för alla för mig kända ättlingar till Olof Matsson (Koo) Lehmoinen, också kallad Oluff Koo. Det är i stort sett en avskrift av mitt släktforskningprogram och omfattar ättlingarna från 1600-talet till och med 1900-talet. Lehmoinen lär vara den skogsfinnesläkt som har flest ättlingar, företrädesvis i området Norra Värmland och Hedmarks fylke i Norge.
Boken bygger på författarens släktforskning om sina anor från skogsfinnarna som i mitten av 1600-talet inflyttade till Bergslagen, Hedmarks fylke och Nordvärmland. De slog sig ner i obebyggda områden, ofta flera mil från den ursprungliga befolkningen, och de grundade flera byar och små samhällen. Skogsfinnarna drev svedjebruk, dvs man brände skog, sådde råg i askan och skördade hundrafalt (1 korn kunde ge 100 korn vid skörd). I boken presenteras ett 50-tal av de ursprungliga skogsfinnarna med sina speciella släktnamn angivna. Deras ättlingar har dokumenterats fram till nutid och omfattar ca 10-12 generationer. Alla dessa får inte plats i en bok, men 3-6 generationer, ibland fler. Författarens skogsfinska anor från nutid till 1800-talet presenteras utförligt och med många gamla foton.
Johan Philipsson Hilduinen, Mårten Jonsson Djäkne, Långe Hindrik Jonsson Finne, Adam Kristoffersson och deras ättlingar är några av de fäderneanor till farmor som tar plats i denna bok. Mödraanorna är mer osynliga i historien. Karin Svensdotter är den äldsta funna mödraanan på farmor Helgas sida. Det har jag hittat med hjälp av DNA-test och via en matchning på FamilyTreeDna. Helgas mtDNA är H3a1a. Flera är de byar som dessa mina anor levt, bott och dött i. Tex Örträsk, Knaften, Västernoret, Hälla och Rusksele.
Boken handlar om de svedjebrukande skogsfinnar som invandrade till Norra Värmlands och Hedmarks finnskogar i mitten av 1600-talet. De slog sig ner i våra obebyggda skogsområden, ofta flera mil från den svenska eller norska befolkningen. Vi får läsa om många spännande livsöden från svunnen tid. Dessutom finns i boken en fullständig släktutredning av författarens fars anor med alla finska släktnamn angivna. Många läsare med skogsfinskt ursprung kan här finna trådar till sin egen släkt.
Under perioden 1570-1660 koloniserades de stora barrskogsområdena i mellersta Skandinavien av skogsfinnar från det inre av Finland. De bosatte sig i områden som kom att kallas finnskogar, finnmarker eller finnbygder. En av dessa områden är Östmarksbygden i nordvästra Värmland. Här levde den skogsfinska kulturen tydligast kvar i den egna finska dialekten och de traditionstyngda släktnamnen vilka vi idag kan spåra i bl.a. husförhörslängder. Min publikation syftar till att lyfta fram ett av denna minoritets karaktärsdrag, de skogsfinska släktnamnen och de familjer som bar dem, i Östmark under åren 1821-1827. Insatsen blir även en upprättelse i att denna minoritet ska få sin...