You may have to Search all our reviewed books and magazines, click the sign up button below to create a free account.
VI KÖPER, KÖPER, KÖPER. Varor, tjänster, livsstilar, drömmar, relationer allt bjuds ut dygnet runt. Förr var det produktionen som drev samhällsekonomin. Idag är det den privata konsumtionen. Konsumtionen ska göra oss lyckligare, tror vi. Men de flesta undersökningar tyder på raka motsatsen. Och än värre den eviga tillväxten driver oss mot en ekologisk katastrof. Så varför köper vi sådant vi inte behöver eller ens vill ha, varför fortsätter vi med den livsstil som gör oss tommare, mer stressade och dessutom förstör det enda jordklot vi har att leva på? Detta är en av vår tids största gåtor. Det är också frågan som står i centrum för Katarina Bjärvalls bok Ye...
Sedan 2006 har antalet barn som har en adhd-diagnos mer än sjufaldigats i Sverige. Och nu ökar adhd-diagnoserna ännu snabbare bland vuxna. Katarina Bjärvall ser diagnosboomen som en störning inte hos dem som har adhd utan hos det samhälle vi har skapat. I Störningen visar hon hur ökad stress och höjda krav på prestationer i skolan, arbetslivet och vården får antalet diagnoser att fortsätta skjuta i höjden. Hon granskar också hur läkemedelsindustrin driver på och profiterar på utvecklingen. Katarina Bjärvall är journalist och författare. Hon har tidigare bland annat skrivit böckerna Vill ha mer. Om barn, tid och konsumtion (2005), Var är du? Människan och mobilen (2011) och Yes! Därför köper vi det vi inte behöver (2015).
Mobilen är överallt och ingenstans, den är alltid med oss och den är aldrig avstängd. Vi har den i handen, i fickan eller i väskan. Vi känner dess puls mot kroppen när den ringer. TonÃ¥rssonens kvällsplaner förhandlas pÃ¥ jobbet, dotterns skolavslutning förbereds i kassakön. Mobilen fÃ¥r oss att känna oss effektiva i en alltmer tidspressad tillvaro. Varje lucka av tystnad eller tristess fylls med snabba samtal eller fÃ¥ordiga sms: Var är du? Vad gör du? Vi har fÃ¥tt oändliga möjligheter att nätverka och kommunicera, men är priset att en del av närheten, samtalet och vänskapen gÃ¥r förlorad? Katarina Bjärvall berättar mobilens historia och visar hur vi använder den fÃ...
Författaren har träffat barn och föräldrar, forskare och marknadsförare, leksaksförsäljare och godistillverkare och samtalat om konsumtion, arbete och stress. Hon anser att vår tids bristvara är tid och att det är dags att tänka om vad gäller vår konsumtion.
Ã…r 1795 stiger författarinnan Mary Wollstonecraft i land pÃ¥ klipporna söder om Göteborg. Hennes uppdrag är att söka en skeppslast med silver som henÂnes man har förlorat. Med sig har hon sin ettÃ¥riga dotter Fanny och barnjungfrun Marguerite. Vid denna tid är Mary WollstoneÂcraft 36 Ã¥r och har skrivit en rad böcker. Mest uppmärksammad är Till försvar för kvinnans rättigheter, som gjort henne omstridd i hemlandet England - aktad, till och med älskad, men ocksÃ¥ föraktad. Och nu har hon alltÂsÃ¥ begett sig till en av Europas utkanter. Resan i Sverige, Norge och Danmark blir ett händelseÂrikt tillstÃ¥nd där hennes tillvaro stÃ¥r och väger. I Lutad mot ett spjut fÃ¥r läsaren följa med i Mary Wollstonecrafts fotspÃ¥r och in i hennes tankeÂvärld. Det är en sann historia som tar sig friheter med inspiÂration av 1700-Âtalsförfattarens fantasi och förnuft. En fängslanÂde biografi - och en skattjakt.
Under tiden är en roman av ett slag som många efterlyst: en engagerande, lättläst och spännande berättelse om verklighet och drömmar i Sverige idag. En bok som skildrar flyktingfrågan och det mångetniska samhället utan moraliserande eller färdigförpackade lösningar.
Frågan är svaret Metakognitivt lärande JanErik Pederstorp Långsiktig kunskap uppstår hos eleven genom medvetna frågor och aktiva val! Avsikten är att eleverna skall bygga upp egna meningsfulla sammanhang på metanivå för att kunna uppfatta var de befinner sig i sin kunskap. När lärandet på så sätt förläggs till eleven blir det naturligt att formulera frågor för att rikta uppmärksamheten och samtidigt hålla kvar koncentrationen i ämnet. Elevernas reflektion gör det möjligt att skapa berättelser på metanivå där fakta får sin förankring i ett meningsfullt sammanhang. När studiegrupper (4 elever) planeras in i slutet av varje lektion får eleverna träna på att sam...
Nûbihar Jimar: 144 Havîn 2018 *** Li pey vê jimarê bi jimareke din Nûbihar 26 saliya xwe jî diqedîne. Dema ez li encamê, li hal û waziyeta me dinêrim, gelek caran jixwe dipirsim, çima em mecbûrî rewşeke weha ne? Îro bi milyonan Kurd hene, lê muşteriyên zimanê xwe nin in. Ji bilî kêm kesan, tu kes Kurdî li xwe nake bar; aborî gelek xirab e, xwendina materyalên Kurdî van salên dawîn kêmtir bûye. Piyasa Kurdî berê jî baş nebû, lê bi qasî du-sê salên dawîn tu carî xirab nebûye. Tiştê herî kambax jî wekî salên berê hevalên me li Nûbihar û weşanên wê xwedî dernakevin. Helbet ji roja ku Nûbihar derketiye problem her hebûne; lê eşq û şewqa...
HÅLLER SVERIGE PÅ ATT BLI VÄRLDENS MEST AMERIKANISERADE LAND? 1950-talets raggarbilar, spetsiga behåar och glänsande frisyrer kan vi le överseende åt. Men den mycket större USA-påverkan som sker här och nu är vi desto mer blinda för. Att vi ska vara öppna för andra kulturer är en självklarhet. Men vad händer när precis alla - gängkriminella och generaldirektörer, högerextremister och radikalfeminister, influerare och kulturskribenter - stirrar åt ett och samma håll? I Kåppi pejst gör författaren och journalisten Mats-Eric Nilsson en ögonöppnande och ibland dråplig kartläggning av de hundratals små och stora företeelser som vi kopierat från USA bara under de senaste åren. Alltifrån läppförstoringar och intimrakning till glutenfobi och triggervarningar. Dessutom blir det förstås en djupdykning i själva språket. Hur gick det till när vi »tjugofyrasju« började »embrejsa« vartenda nytt amerikanskt»buzzword«?
Bohuslän skakas om i grunden när det erövras av den svenska stormakten. Freden i Roskilde år 1658 är startpunkten för Tomas Anderssons fortsatta skildring av landskapets händelserika historia. Bohuslänningarna får vänja sig vid att maktens röst kommer från ett annat håll. Svåra tider väntar och det dröjer länge innan stöveltrampet genom landskapet upphör. Det stora sillfisket under andra hälften av 1700-talet får livet i kustbandet att blomstra. Med 1800-talet kommer ett uppsving för både sjöfarten och badturismen. Ångbåtar trafikerar kuststräckorna, nya samhällen växer fram med bland annat pappersbruk i Munkedal och mekaniska verkstäder i Lysekil och Uddevalla....